EU-strategi för tillväxt och syssälsättning

EU-kommissionen antog "Europa 2020-strategin". Strategin ersatte Lissabonstrategin och syftar sammanfattningsvis till:

- smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation

- hållbar tillväxt – främja en koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi,

- och tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning.

"Strategin ska skapa hållbar tillväxt och fler jobb genom satsningar på innovation, sociala frågor och en grön ekonomi". Länkar: Mälardalsrådet EU-upplysningen

Det är rätt väg för Europa. Det är dags att vi börjar ställa krav på tillväxten och marknadsekonomin. All tillväxt är dock inte av godo. Tillväxten i sig är varken god eller ond. Politiker behöver därför stimulera marknaden där tillväxten ökar samtidigt som vi minskar på koldioxidutsläpp och minskar fattigdom. Framtidens tillväxt måste baseras på kunskapsintensivt företagande vilket strategin lyfter fram.


Nya EU-regler för föräldraledighet
Föräldrar ska få rätt att vara hemma med sina barn i minst fyra månader inom EU. Enligt de nya reglerna ska också gravida kvinnor slippa nattarbete och inte heller utsättas för farliga ämnen.
Kristdemokrater i Sverige tycker självklart detta är för lite. Det är upp till varje land att bestämma och dessa regler är bara minimiregler.

Lönebesked och arbetsgivaravgifter

Det är märkligt att verklighetens folk inte får kunskap om vad de betalar i skatt på lönebeskedet. Anne Wibble införde tidigare krav på att statligt anställda skulle få se hela skatten, men det tog sedan Göran Persson bort. Det hela handlar om arbetsgivaravgiften.

Ett exempel:

Om totallönen är 46.900 kr betalas 11 200 i arbetsgivaravgifter. Bruttolönen som syns på lönebeskedet blir då 35 700 kr. Det löntagaren får ut, d.v.s. nettolönen, blir då 26 200 kr. Inkomstskatten är då 9 500 kr. Summa summarum, av de 46 900 kronorna som arbetsgivaren betalar får löntagaren ut 26 200 kr.

Det här exemplet är hämtat från Lars Jonungs inlägg på DN Opinion och visar en löntagare som ändå har det rätt bra ställt. Tänk dig då en som tjänar ca 20 000 kr, det blir ca 26 000 kr för arbetsgivaren i lönekostnad medan löntagaren får ut ca 14 - 15 000 kr per månad.

Hur många svenskar tänker egentligen på detta? Jag kan nog hävda att det nästan bara är de som startat och driver företag som börjat fundera. Min mening är att statliga bolag, kommuner och andra offentliga organisationer ska börja visa hela lönekostnaden på lönebeskedet. Vidare bör alla andra företag också visa hela lönekostnaden. Sedan anser jag att arbetsgivaravgifterna ska sänkas. Det medför att fler företag får råd att anställa fler personal. Därmed minskas arbetslösheten och tillväxten ökar.